tisdag 29 oktober 2013

Prästen som kallar till gudstjänst på Facebook


Ungdomarna använder facebook för kommunikation. Det har komminister Johan Birging på Smögen upptäckt och har nu startat två facebookgrupper i konfirmandundervisningen.

- Facebook är bästa sättet kommunicera med konfirmanderna, säger Johan Birging.  Ungdomarna kan läsa och skriva och de kan välja att skriva så att hela gruppen kan läsa eller bara en enskild ledare.  '- Birging menar att han även via Facebook kan påminna om gudstjänsterna och annat som konfirmanderna ska komma ihåg.
- Att jobba så här har blivit möjligt då alla konfirmander har en smartphone, alltså en mobiltelefeon med en Facebook-app.
Johan Birging som är drygt 50 år har ägnat stor del av sitt liv åt datorer och teknik som gör honom till expert på IT.  Detta gillar ungdomarna som både får en lärare  som kan berätta om tio Guds bud och Internet.

 
 
 
 

 

tisdag 1 oktober 2013

Överläkare kräver: Avskaffa landstingen!

Thomas Ericson har jobbat som överläkare på Uddevalla sjukhus under hela den turbulenta tiden då sjukhuset monterats ner. Han har sett utvecklingen inifrån och skräder inte orden när han summerar läget. Det rådde en kultur där man skulle ställa in sig i ledet och hålla tyst, raden av nya direktörer blev allt längre och köerna likaså. Nu är det dags att tänka nytt säger han i detta skarpa inlägg som kräver svar från ledande politiker. Är ni nöjda med utvecklingen? Håller ni med Ericson? Är ni beredda att ta initiativ?

SÅ HÄR SKRIVER HAN

Äntligen har en aktiv politiker på riksnivå vågat ta upp den känsliga frågan om våra regioner och landsting! Heder åt Göran Hägglund som vågat ta steget! Landstingen har självklart spelat ut sin roll för längesedan.

Deras viktigaste uppgift är att hantera sjukvården. Den centrala uppgiften att fördela tillgången till hälso- och sjukvård rättvist över landet har man i stort sett misslyckats med. Negativa erfarenheter av sjukvården blir en stor fråga i valrörelsen

Håll tyst!

När landstingen misslyckats med planeringen och underskotten blir för stora höjer man skatten, som efter sammanslagningen av NÄL och Uddevalla sjukhus. Förra gången i VGR höjdes skatten med en krona (som då beskrevs som en tillfällig skattehöjning). Denna gång tar man det stegvis. Med skattebetalarnas tillgångar i ryggen skapas tung byråkrati och politikerinflytandet breder ut sig. Proffsen i vården (d.v.s. vårdpersonalen) kommer allt längre  från besluten. För dem gäller - rätta in dig i leden och håll tyst. Dåliga beslut som fattas när synpunkter från professionen sätts åt sidan får alltför ofta svåra konsekvenser för invånarna. Svårt sjuka patienter råkar i kläm - som vid skapandet av NU-vården.

Landstingen är en föråldrad organisation som saknar demokratisk förankring. Vid riksdagsvalet nästa år väljer man till riksdag, kommun och landsting. Mycket få väljare vet överhuvudtaget vem de skall rösta på i regionen eller vilka skillnaderna är mellan partierna. Riksdag och kommun engagerar - men inte landstingen. Regionråden är okända bland väljarna liksom deras partier.
 
Grannländerna mönster

Det är inte självklart att landstingen är nödvändiga som många tycks tro. I våra grannländer Danmark, Norge och Finland saknas landsting och sjukvården fungerar bra ändå.

I Västra Götaland - som ibland anges som Sveriges största arbetsgivare (!) - finns 8 regionråd och 7 oppositionsråd samt en uppsjö av direktörer och andra tjänstemän. Regiondirektören har mycket högre lön än statsministern. Hon leder löneligan och drar upp lönen för övriga direktörer och tjänstemän.

I VGR finns ett konstigt system då man leker affär. En part får vara beställare och en annan utförare. Denna till synes lätt komiska institution som ofta inte driver någon egentlig konkurrensutsatt affärsverksamhet har emellertid skapat 12 (!) hälso- och sjukvårdsnämnder med uppgift att vara "beställare". I varje nämnd sitter cirka 15 politiker. Därutöver kanslier med ett antal byråkrater och högst upp en direktör för varje kansli.
 
Dags tänka nytt
 
Utöver denna politiska styrning finner vi 149 ledamöter av regionfullmäktige, samt ett stort antal nämnder och andra politiskt sammansatta grupper. En snabb översikt är omöjlig att åstadkomma.

Nej, nu är det dags att tänka nytt! Sjukvården blir billigare, effektivare, säkrare och mer jämlikt fördelad i landet om man avskaffar landstingen och förstatligar sjukhusen. Öppen hälso- och sjukvård (vårdcentraler)  kan överföras till kommunerna vilket kraftigt förbättrar samarbetet i hemsjukvård och äldrevård. Privata vårdgivare kan upphandlas som förut.

 

Thomas Ericson

f.d. överläkare Uddevalla sjukhus

torsdag 26 september 2013

Satsa på Kulturskolan

Uddevalla har landets bästa och största gymnasieskola. Man profilerar sig som sådan och den lockar många elever tack vare en skicklig ledning och satsning från kommunens sida.  Elitidrottare får plats där och all tänkbar utbildning.  Kulturskolan ligger inte inom samma förvaltning och där skulle man också kunna profilera sig som landets bästa kulturskola. Men så sker inte utan i pressen handlar det mest om skandaler. I Lysekil ville man lägga ner hela musikskolan men tusentals samlade ihop sig i en facebookgrupp och tryckte på. Politikerna fick ge sig och inse att alla ungdomar inte är idrottsintresserade.  Musiken spelar en oerhört stor roll och det finns små kommuner som visat framfötterna. Vara är ett närliggande exempel bland många. Uddevalla har förutsättningarna och enligt vad vi förstått satsar nu politikerna på att få ett stort lyft. Lycka till och låt aldrig Uddevalla bli ett nytt Lysekil i detta avseende. Musik, dans och annat som kulturen har att uppvisa syns utåt på ett sätt som bara idrotten kan jämföras med.

söndag 22 september 2013

Vanskötta gravar

 
Har besökt ett antal kyrkogårdar i Bohuslän och noterar att det inte ser bra ut överallt. En hel del välskötta gravar och många mycket fina och välskötta kyrkogårdar. Men så finns det också nästan på varje äldre kyrkogård vanskötta gravar och nedlagda stenar. De senare som en följd av den tragiska olycka som krävde ett barns liv. Men att stenarna ska ligga nere år efter år är ingen vacker syn. Inte heller när graven har till synes legat orörd i år efter år. Visserligen efterlyser kyrkogårdsförvaltningen i regel gravrättsinnehavaren men inget händer. Det är tragiskt att se dessa vanskötta gravar nära intill de välskötta som anhöriga vårdar ömt. När det gäller nedlagda stenar borde finnas en tidsgräns. Antingen ålägga gravrättsinnehavaren att sätta upp stenen efter alla konstens regler eller också helt enkelt ta bort stenarna helt och hållet.
Den här bilden är från en av de riktigt illa skötta gravarna på en bohuslänsk kyrkogård.

 

 
 

måndag 16 september 2013

Kyrkovalet ett lotteri

Informationen inför kyrkovalet var usel.  Många visste inte att det var tre val, många visste inte vilken grupp av de över 700 i landet man skulle rösta på och än mindre vilka det är som står på listorna.

Kyrkovalet som kostar miljoner att genomföra kan i många avseenden liknas vid ett lotteri.  Ute i Bohuslän var köerna till valurnorna långa på sina håll.
- Jaså det är tre val, det visste jag inte, sa Viola Johansson i Tanum t ex när hon stod vid bordet med valsedlar.
Några exempel.
Miljöpartister i Svenska kyrkan: Här uppräknas tio namn utan någon uppgift om vilka personerna är, var de bor eller vilka yrken de har.  Hur ska jag veta vem Monika Armini eller Mona Eriksson är. Jag känner dem inte och troligen är läget likadant för de flesta röstande. Numera talas det mycket om miljö i predikningarna så kanske miljöpartiet kunde passa där.
Centerpartiets stiftsfullmäktigelista är i detta avsende bra med hela 25 namn och där står både titel och bostadsort. Att ett betydande antal står som pensionärer säger inte så mycket förstås och så småningom blir vi ju alla pensionärer om vi får leva.
Fria liberaler FISK har namn och adress det räcker. Men vad innebär Fria liberaler. Hur ser en bunden liberal ut??
Frimodig kyrka är frimodig på många sätt. Inte minst förhoppningar om att få in många i stiftsfullmäktige. Enda grupp som har hela två sidor med namn, 30 stycken.  Men är det bara präster, prästfruar, diakoner, kyrkomusiker, församlingspedagoger, teologer och anställda i kyrkan som duger för Frimodig kyrka. Ska prästerna och de anställda styra över sig själva. En bra präst behöver inte vara en bra politiker.  Jämför med regionvalet eller landstingsvalet som det hette förr. Hur skulle väljarna reagera om det bara var sjukvårdsanställda på listorna?  Ett stiftsfullmäktige bör väl bestå av kyrkfolket, inte de anställda som egentligen borde vara diskvalificerade. I många ärenden får de anses jäviga och part i målet. När det gäller kyrkomötet är det ännu mera optimism i gruppen med hela 55 namn på  valsedelns bägge sidor.  Bra information om namn, ålder, yrke och bostadsort. Men fortfarande är det präster och anställda samt familjemedlemmar till anställda som står på listan.
Vänstern är blygsam med bar två namn till stiftsfullmäktige  och kyrkomötet, en skådespelare och en studerande, samma på båda listorna.
Öppen kyrka - en kyrka för alla. Låter ju perfekt men vem vill motsatsen. En stängd kyrka som är inte är för alla.
POSK  är obundna  och har 26 namn med namn, adress, titel och bostadsort.
Sverigedemokraterna har en präst på sin lista, annars de flesta yrken med.
Socialdemokraterna förutsätter att man känner till kandidaterna och bara landskapet finns med, Halland eller Bohuslän t ex
Men var ska man skaffa information om grupperna. Svenska kyrkans hemsida har bara uppgifter om hur själva valet går till tekniskt. Likaså i det material som gått ut med röstkortet. I övergripande beskrivningar vill alla ha en öppen kyrka för alla, människors lika värde och så vill man ha ett rikt gudstjänstliv och mycket musik, mycket ungdomsarbete och så ska man tänka på den som har det svårt och dessutom på miljön helst i hela världen.  Vem vill motsatsen?
Irritationen var stor på många håll efter vad vi erfarit. På Orust vägrade några rösta när de inte kunde får svar av valförrättarna. Dessa var ju inga gruppinformatörer.
16 åringarna tog valet som en rolig grej och hade ingen aning om vad de skulle rösta på, valde en lapp i högen som ett lotteri i en vallokal i Lysekil.  Många valde bara att rösta lokalt och såg det som meningslöst att rösta på något som de inte vet något om.

onsdag 11 september 2013

Så här kan en tia bli en halv miljon


Bodil Hallin är familjeekonom på Ikanobanken. Hon har sammanställt en rad tips som jag tidigare skrivit om i många artiklar. Alltså hur små pengar blir stora på lång sikt. Bästa exemplet är rökning som man kan avstå från och tjäna miljoner. Men även mindre pengar ger mycket på lång sikt. Utnyttja särskilt de kalkyler som ger besked om hur mycket pengar sparandet ger och hur mycket man måste spara för att nå en viss nivå.  
Läs de här tipsen från henne.
==========================
 
 
Starta en positiv pengaspiral
 
Kraften i en pengaspiral är stark. Tio kronor om dagen blir 144 000 kronor på 40 år och med fem procents årlig avkastning växer summan till 446 600 kronor. Här är tips på hur du sätter igång och får snurr på en positiv pengaspiral i olika skeden i livet.    

Så fungerar en positiv pengaspiral

En positiv pengaspiral verkar enligt principen ”många bäckar små”.
Tio kronor om dagen blir 300 kronor i månaden, 3 600 kronor på ett år, 36 000 kronor på 10 år och 144 000 kronor på 40 år.

Men det allra finaste med en positiv pengaspiral är att man kan komma åt ränta-på-ränta-effekten. Månadssparar du 300 kr och placerar dem där du får fem procents avkastning per år växer summan till 46 500 kronor på 10 år och 446 600 kronor på 40 år.


Kom igång nu

Sommar och semestertider frestar plånboken samtidigt som det är svårare att hålla koll på vart pengarna går. Just nu, när det mörknar tidigare om kvällarna, är en perfekt tid att starta en positiv pengaspiral. Låt dig inspireras av nedanstående tips och ta första steget redan nu till helgen. Ju tidigare du startar din pengaspiral desto bättre snurr.


Så skapar du en positiv pengaspiral


För dig som är student - få en bra start

Nu investerar du för fullt i dig själv. Utbildning ökar dina möjligheter till högre lön under hela livet. Inkomsten är minimal. Fokusera på att få det att gå runt utan att skuldsätta dig utöver studielånet.

·         Jobba extra. Inkomster upp till 18 824 kronor om året är skattefria. På årsinkomster mellan 18 824 kronor och 160 000 kronor betalar du visserligen skatt men det fina är att det sätts av mer pengar till din framtida pension än du betalar i skatt. Mer om detta finns på Fondkollen.se och Skatteverket.se.
Tänk bara på att studiemedlet kan minska om du tjänar över en viss summa. Gränsen kallas för fribelopp och nivån varierar beroende på hur mycket du studerar. Mer information finns på
CSN.se

·         Försök bo billigt, bo i liten lägenhet, dela lägenhet, bo inneboende, bo kvar hemma…

·         Laga mat hemma (grytor, pizzor, köttfärssås…) Frys in i mindre portioner.
Recept finns på till exempel
Studentkrubb.se, Slangintematen.se, Recepten.se
En lunch på ett lunchställe kan kosta 75 kronor och en matlåda 25 kronor.
Du kan alltså spara 50 kronor om dagen, 250 kronor i veckan, 1000 kronor i månaden och totalt 30 000 kronor under tre års studier.

·         Skippa varannan. Skippa varannan kaffe på stan, varannan dricka, varannan tidning. 20 kronor tre gånger i veckan blir 60 kronor i veckan och 240 kronor i månaden.

·         Handla begagnat.

·         Sälj saker du inte längre använder, till exempel leksaker, sportsaker och kläder.


För dig som har börjat jobba - fokusera på inkomster och att börja spara

Nu har du betydligt mer pengar att röra dig med. Du kan göra både och. Både använda mycket pengar nu (köpa saker, resa, gå på konserter…) men också spara ordentligt och börja bygga en stark ekonomi.

·         Har du varit student lärde du dig att få ekonomin att gå runt trots mycket liten inkomst. Utnyttja den kunskapen.

·         Spara minst 10 procent av lönen efter skatt. Det är bra tumregel för att bygga en positiv pengaspiral. Gör det livet igenom.

·         Sälj dig inte billigt. Bli en tuff löneförhandlare. Använd fackförbundens tips.

·         Fundera på om du vill starta eget. Visst innebär det större risk än en anställning men också möjlighet till högre inkomst.

·         Bygg först upp en buffert på en eller två månadslöner. Ta till den vid oförutsedda utgifter. Ha den lätt tillgänglig på ett sparkonto med bra ränta. Bästa sparkontojämförelsen finns på Konsumenternas Bankbyrå.

·         Börja sedan spara mer långsiktigt. Hjälp att placera pengar får du på Fondkollen.se

·         Vänta med att köpa bil om det inte är nödvändigt. Bilen slukar mycket pengar.

·         Försök bo billigt. Låga fasta kostnader ger mer luft i ekonomin och möjlighet att konsumera spontant.


För dig som har småbarn - fokusera på utgifterna

Nu är det ett helt nytt läge; inkomsterna minskar och utgifterna ökar rejält.

·         Fokusera på utgifterna. Bli en mästare på att utnyttja prisjämförelsesajter. Fokusera på en utgift i taget vid varje månadsslut när du ändå betalar räkningar. Börja med den största utgiften – där får en besparing oftast störst effekt.

·         Jämför räntor på bolån. Ta hjälp av SvD:s räntekarta och Compricers  bolånebevakning innan du kontaktar minst två banker för att få bättre villkor.

·         Jämför elpriser på Elpriskollen.se

·         Jämför mobil, bredband, TV. Ta hjälp av Pricerunner.se, Prisjakt.se, Compricer.se eller någon annan prisjämförelsesajt.

·         Jämför försäkringar på Konsumenternas Bankbyrå

·         Räkna och jämför noga när du ska köpa bil. Ta hjälp av Bilsvar.se

·         Använd pengarna du sparar till att fortsätta spara 10 procent av din inkomst eller amortera på eventuella lån. 

·         Minska månadssparandet om du inte klarar att spara 10 procent. Det är bättre att spara lite än ingenting alls.

·         Se till att du jobbar på ett företag där du får tjänstepension. Annars ska du begära högre lön så att du själv kan pensionsspara. Begär minst 5 procent mer.


För dig som har utflugna barn – fokusera på att investera i dig själv

Nu är det nytt läge igen. Utgifterna minskar, kanske har du amorterat på bolånet, kanske har du fått upp lönen. Du har troligen betydligt mer pengar över.

·         Nu är det tid att börja förverkliga drömmar. Det kan vara en resa, en båt, en motorcykel eller kanske ta tjänstledigt ett tag. Gör en lista så att det verkligen blir av.

·         Bädda för ett längre, friskare arbetsliv. Fundera på en alternativ karriär som du kan växla över till, gå en utbildning eller ta några nya friska högskolepoäng genom att läsa på deltid och distans vid sidan om jobbet.

·         Ta greppet om din pension. Gå in på Minpension.se och gör en pensionsprognos. Köp en ny pärm och samla alla pensionspapper. Boka tid hos ett par olika rådgivare för en pensionsgenomgång.

·         Se till att du får bra avkastning på dina sparpengar. Se över fonder och byt ut de som presterar dåligt. Ta hjälp av Fondkollen.se. Boka också tid hos ett par olika rådgivare för att få deras förslag, men bestäm efter eget huvud.


För dig som snart ska gå i pension – planera pensionsuttaget

·         Skaffa mer kunskap. Lusläs Pensionsmyndighetens hemsida ”Gå i pension

·         Boka tid på en av Pensionsmyndighetens informationsträffar som ges på 70 platser runt om i landet under september, oktober och november.


För dig som är pensionär – använd dina tillgångar

Nu har du lägre inkomst än tidigare men kan ha flera värdefulla tillgångar i form av tid, erfarenhet eller ett lågt belånat boende.  Nu är det skördetid.

·         En svensk har i snitt saker för 25 000 kronor som inte används. Sälj och gör något roligare för pengarna eller ge bort dem till någon som sätter mer värde på dem.

·         För den som har möjlighet och lust kan ett extrajobb ge ekonomisk guldkant eller senarelägga en del av pensionsuttaget. Veteranpoolen, Pensionärspoolen, Seniorbolaget och Veterankraft är bara några exempel på arbetsgivare. Mer information finns på Pensionsmyndigheten.se

·         Hyr ut sommarstugan, båten eller ett rum i villan om du vill och har möjlighet. Hyr du ut villan eller fritidshuset är hyresinkomster under 50 000 kronor skattefria. Hyr du ut en bostadsrätt eller hyresrätt kan du göra ett schablonavdrag på 40 000 kronor och dessutom göra avdrag för den hyra eller avgift du själv betalar för den del du hyr ut. Mer info på Skatteverket.se under rubriken ”Hyr ut din bostad”

·         Utnyttja tiden för att leta upp bra, prisvärda avtal på fasta utgifter och göra prisvärda köp. Länktips finns ovan under rubriken ”För dig som har småbarn”

·         Om du har byggt upp ett sparkapital; gör en plan för hur du vill använda pengarna.

·         Flytta successivt över fondplaceringar till säkrare sparformer i takt med att du ska använda pengarna.

 

För dig som länge varit inne i en ekonomiskt ond spiral
När pengarna är slut efter halva månaden, när utgifterna är större än inkomsterna, när skulderna ökar månad efter månad. Då är det hög tid att försöka ta sig ur den negativa spiralen. Det tar tid, men det går. Och det finns hjälp att få.

·         Konsumentverket har en bra checklista under rubriken Privatekonomi/Skulder.

·         Ta hjälp! I alla kommuner finns välutbildade Budget- och skuldrådgivare där du kan få kostnadsfri hjälp att hitta en lösning på dina ekonomiska bekymmer.  Adresser finns på Konsumentverket.se eller respektive kommuns hemsida.


Länktips:

Morningstars kalkylverktyg – räkna på hur pengar växer i värde
Sparlabbet – app för att få koll på ränta-på-räntan. Finns endast för iPhone och kostar 7 kr
Smartbudget, Överblick eller appen MoneyBook – för att hålla reda på vart pengarna går
Konsumentverkets budgetkalkyl – för att jämföra dina utgifter med Konsumentverkets skäliga kostnader


 

torsdag 5 september 2013

Fondavgiften sänker din pension med 30 procent

       
  Så här skriver Dagens Industri idag och refererar till Svenska Dagbladet.  Detta är precis vad som sagts på denna  sida och i mina artiklar mycket länge. Avgifterna tar så mycket av kapitalet i slutändan att man bör tänka sig för ordentligt.
==============================                                    


Nobelpristagare sågar fondbranschen

                                          
Nobelpristagaren William F Sharpe totalsågar aktiv fondförvaltning och råder investerarna att sätta pengarna i indexfonder, skriver Svenska Dagbladet.
William F Sharpes uttalanden om fondförvaltning är ingenting som den svenska fondbranschen, som bygger på aktiv förvaltning, applåderar.  
Nobelpristagarens råd till spararna är nämligen att majoriteten bör välja bort aktiv förvaltning.
”För en genomsnittlig investerare är det bästa att investera i ett lämpligt antal indexfonder”, säger han till Svenska Dagbladet.
Anledningen är den högre avgift som sparare betalar till en aktivt förvaltad fond.
Enligt William F Sharpes egen forskning sänker den extra avgiften pensionen så mycket som 20 till 30 procent för den som sparar till sin pension i 30 år.
Trots att det mesta av forskningen tyder på att aktiv förvaltning inte lönar sig utan tvärtom - kostar investerarna mycket pengar - fortsätter fondindustrin att framgångsrikt sälja in sina aktivt förvaltade fonder.
”…Många tjänar pengar på de här avgifterna och då kan man ju inte säga att vi kommer att gå som index och ta 1 procent i avgift för det”, säger William F Sharpe till Svenska Dagbladet.

Nu väntar räntehöjningar - så här bör du agera






Trots positiva tecken på en ekonomisk återhämtning i omvärlden lämnar Riksbanken reporäntan oförändrad på 1,0 procent och låter även räntebanan vara oförändrad. Swedbank däremot förutspår tidigare höjningar. Institutet för Privatekonomi ger rådet att planera för högre räntekostnader. Dessutom kan uppåtgående ränta ge tillfälle att binda sina bolån.



Dagens beslut var väntat, menar analytikerna på Institutet för privatekonomi.  Den rörliga boräntan ligger kvar på en mycket låg nivå, vilket naturligtvis gynnar bolåntagare. Baksidan av myntet är en fortsatt svag tillväxt och en relativt hög arbetslöshet. Konjunkturutsikterna har däremot ljusnat den senaste tiden och regeringens förslag på tillskott till hushållen nästa år kan stärka konsumtionen och tillväxten. I Swedbanks ränteprognos tidigare- läggs därför nästa höjning till april nästa år. Riksbanken tror på en första höjning först mot slutet av

2014. Men efter första höjningen spår båda prognoserna fortsatta höjningar. Enligt Riksbanken kommer reporäntan att nå 2,75 procent under 2016 då den rörliga boräntan, allt annat lika, kan stiga till närmare 4,70 procent.

Ett rörligt bolån på två miljoner kan om tre år bli drygt 2.000 kronor dyrare per månad efter fullt ränteavdrag, eller 24.500 kronor dyrare per år, säger Erika Pahne, ekonom på Institutet för Privatekonomi.




Om rörlig ränta alltid lönar sig
En allmän uppfattning är att det alltid lönar sig med rörlig ränta vilken skulle grundas på historiskt utfall. Sett 15 år tillbaka har det mycket riktigt varit så, med undantag av några tillfällen. Förklaringen är att Riksbanken sedan mitten av 90-talet har som penningpolitiskt mål att styra räntan så att inflationen hålls låg och stabil. Eftersom inflationen varit låg under hela den här perioden har reporäntan tryckts nedåt och den rörliga boräntan varit fallande till en rekordlåg nivå. Då utrymmet för ett fortsätt fall är begränsat kan historien inte säga särskilt mycket om framtiden. Dessutom glömmer man bort att historien med fallande räntor inte är särskilt lång utan bara sträcker sig knappt två decennier tillbaka.

Det kan löna sig med att ha rörlig ränta, men med dagens förutsättningar; relativt låga bundna räntor och en rörlig ränta som så småningom är på väg upp, finns förutsättningar för att en bunden ränta kan bli bättre än den rörliga sett över hela bindningstiden, menar Erika Pahne.



Tyvärr finns inga garantier för att ränteprognoserna stämmer. Därför är rådet att välja bindningstid utifrån prognoserna, din egen framtidstro, ekonomiska situation, trygghetsbehov, eventuella flyttplaner och storlek på lånet. Valet har störst betydelse för hushåll med stora lån och för dem med små marginaler.




Vad olika bindningstider kan innebära utifrån dagens ränteprognoser
  Rörlig/ tremånadersränta: Med oförändrad reporänta beräknas den rörliga boräntan ligga på en fortsatt låg nivå under ytterligare ett halvår upp till ett år framöver, för att sedan börja stiga.
  Kort bindningstid: Ettårsräntan är nu på ungefär samma nivå som tremånadersräntan. Två- årsräntan är något högre. Utifrån en tro på dagens prognoser om stigande rörlig ränta kan man troligen säkra en tvåårig bindning med en viss vinst. Men att binda om sitt lån vid



 
bindningstidens slut kan däremot bli sämre eftersom de bundna räntorna förmodas stiga en hel del det närmaste året.
  Längre bindningstid: De långa bundna räntorna har höjts under sommaren. Även om lägstanivåerna för att binda nu verkar vara överspelade borde det vara ett bra tillfälle att binda på längre tid. Femårsräntan är fortfarande nere på lägstanivåer sett 20 år tillbaka. Visserligen är den närmare 0,80 procentenheter dyrare än en rörlig tremånadersränta idag, men vid halvårsskiftet 2015 beräknas den rörliga boräntan ha stigit och vara uppe i nivå med dagens femåriga räntesats. Stiger tremånadersräntan sedan enligt både Riksbankens och Swedbanks prognoser, kan en längre bindning vara ett lönsamt alternativ.
Enligt Swedbanks ränteprognos väntas de bundna räntorna att stiga relativt brant det närmaste året. Det kan i så fall vara läge att binda under det närmaste kvartalet, men inte på längre tid än hushållet planerar att bo kvar. Med dagens regler kan det nämligen bli kostsamt att lösa lånet i förtid.





 
 
 



 



 
 



 


onsdag 4 september 2013

Warren Buffets tio bästa aktieråd

Häromdagen  fyllde investeringslegenden Warren Buffett 83 år. Hela världens aktiesparare ser upp till denne man som lyckats bättre än de flesta vilket hans många miljarder visar. I samband med födelsedagen valde amerikanska CNBC ut tio av hans bästa placeringsråd och givetvis ska Bohus-Postens läsare få ta del av dessa:
  1. Det är mycket bättre att köpa ett fantastiskt bolag till ett hyfsat pris än att köpa ett hyfsat bolag för ett fantastiskt högt pris.
  2. Regel nummer 1: förlora aldrig pengar. Regel nummer 2: glöm inte regel nummer 1. (Citat från "The Tao of Warren Buffett")
  3. Vår placeringsstrategi är lönsam på grund av frånvaron av förändringar. När det gäller Wrigleys tuggummi lockas jag av frånvaron av förändringar och jag tror inte att internet kommer att påverka produkten. Sådana verksamheter gillar jag. (Businessweek 1999).
  4. Jag försöker köpa aktier i bolag som är så fina att en idiot kan leda verksamheten. För förr eller senare lär det bli så. (Paneldiskussion 2008).  
  5. Du bör inte satsa allt på aktiemarknaden på en gång. Det är bättre att vänta på rätt läge. Problemet är bara när alla runt dig ropar ”satsa, satsa!” när du sitter på pengasäcken. (Från ”The Tao of Warren Buffett")
  6. Priset är vad du betalar, värdet är vad du får. Oavsett om det gäller strumpor eller aktier så gillar jag att köpa kvalitetsprodukter till nedsatta priser.
  7. Räkna aldrig med att göra en bra försäljning. Se istället till att köpa för ett så lågt pris att även en medioker försäljning ger ett bra resultat. (Källa: "Buffett: The Making of an American Capitalist")
  8. Om du helt och hållet förstod en affärsverksamhet och hur dess framtid ser ut skulle du knappast behöva några säkerhetsmarginaler.
  9. Vi har länge ansett att det enda värdet av att förutspå en akties utveckling på kort sikt är att öka spådamers status i samhället. I själva verket anser vi att kortsiktiga marknadsprognoser borde låsas in utom räckhåll för barn och vuxna som ofta beter sig som barn på marknaden (Brev till aktieägarna 1992).
  10. Vi får inte betalt för att vara aktiva, bara för att ha rätt. När det gäller hur långt vi kan vänta innan vi får rätt så är svaret ”på obestämd tid”.

lördag 29 juni 2013

Bohus-Postens historia och framtid


Bohus-Posten tvingades  1952 ge upp av samma skäl som många tidningar idag, för lite annonser. Den hade då varit igång i olika skepnader i 42 år.  Efter 21 år köpte jag Bohus-Posten AB och det är alltså 40 år sedan.  Lagom att dra igång den med dagens moderna teknik. Och jag behöver din hjälp.

Här lite av tidningens historia. Uppgifterna bygger mest på uppgifter i boken ”Uddevalla som bok- och tidningsstad – människorna bakom…”  Utkom 1998 som ett projekt i Uddevallas 500-årsfirande. Denna bok rekommenderas varmt för läsning, innehåller många pikanta detaljer om innehållet i tidningarna.
Först lite kort om tidiga tidningar i Uddevalla.
Redan 1826 utkom Uddevalla Weckoblad och efter att ha bytt namn sju gånger lades den ner 1883. Sedan har funnits många tidningar som Bohus Läns Tidning med en särskild spalt från Norge och i tidningen gavs stort utrymme för dikter. I tidningen kunde man också läsa namnen på alla badgäster som kom från hela landet. 1849 ändrades namnet till Bohus Läns Nya tidning. 1853 ändrades det åter till gamla namnet Bohus Läns tidning.  Man kunde läsa om stort och smått även om den blivit liberal och ville vara den lilla människans försvarare.  När namnet blev Bohusläns Tidning  som skaffade korrespondenter på landsbygden och planerade en spalt med sjöfartsunderrättelser. Tidningen kräver också att Uddevalla ska bli residensstad.

Uddevalla Tidning utkom 1853 som veckotidning utan ansvarig utgivare eller redaktör men med rapporter från riksdagen och landsorten.

Tidningen Bohusläningen utkom  med sitt första nummer den 4 november 1878. En lång och spännande historia som berättas utförligt i boken.

Förbättrad annonsmarknad lockade till fler tidningsstarter Bohusläns Allehanda, Bohusläns Nyhets- och Annonsblad, Skärgården, Albert Anderssons Affärsblad, Uddevalla-Tidningen, Uddevalla Veckoblad, Bohusläns Tidning,  Bohusläns Nya Annonsblad, Uddevalla-Bladet .

In på nya seklet startades Bohus-Posten, Västerbygden, Uddevalla Posten och Uddevallaren förutom en rad annonsblad.

 

Bohus-Posten fick flygande start

Den december 1910 utkom första numret av Bohus-Posten sedan 300 aktieägare skrapat ihop erforderligt aktiekapital på 50 000 kronor.  Den trycktes på Uddevalla Trycker och redaktionen låg på Lagerbergsgatan.  Tidningen blev en viktig arena för debatten i valet 1911 och upplagan steg på ett år från 3500 exemplar till 6000.  Den store tidningsmagnaten Ture Malmgren hade försökt tiga ihjäl alla tidigare försök men denna framgång för Bohus Posten blev honom övermäktig.  Bohus-Posten som såg sig som samhällsbevarande vände sig i första hand till alla som inte gillade Bohusläningens frisinnade politik.

Tidningen ville ”verka för att hålla samman alla med tillgivenhet för sin fädernebygd, kärlek för hem och fosterland, arbeta för reformer, kämpa emot av radikaler framförda lösa hugskott och ovederhäftiga förslag som inte lätt kunna anpassas i verklighetens ram”. En moderat tidning om man vill översätta till dagens vokabulär.  Tidningen skulle hylla näringslivet och ha ett religiöst och sedelärande innehåll.

Tidningen tog också upp det av Bohusläns Allehandas drivna krav på att Uddevalla ska bli residensstad.
Fröding drack champagne

Innehållet var blandat med kungörelser, annonser och följetong på förstasidan.  Propagerar gärna för svenska varor. Tydliga rubriker inom olika områden gör tidningen lättläst. Man upprörs också över den demoraliserande smutslitteratur som saluförs  ”i en viss affär på Drottninggatan”.  Liberala möten refererades ofta spydigt med udden riktad mot Bohusläningen.  Även riksnyheter fanns med som t ex Frödings dödskamp, han varken äter  eller tar sin medicin utan uppehåller livet med champagne.  En rad artikelserier beskriver Bohuslän och där skildras  landskapet i gamla tider, jordbruk, badortslivet, ortsnamn, djurliv och kyrkor t ex.

Kring 1914 presenteras Nationalföreningen mot emigration och man uppmuntrar svenskamerikaner på besök att stanna i Sverige. 

Efterkrigstiden var ju svår för många och det togs upp kollekt i kyrkorna för arbetslösa vilket beskrivs som Uddevalla Tändsticksfabrik  måste göra driftsinskränkningar.  Spritsmugglingen längs kusten ökar och priser och löner sjunker. De dåliga tiderna skylls på åttatimmarsdagen.
Eget tryckeri och tätare utgivning

Bohus-Posten fick eget tryckeri 1918 med ny utrustning och kan ta emot även civiltryck. Vinsten ökar till 18 000 kr och utgivningen ökar till fyra gånger i veckan. Prenumerationspriset höjs till sju  kronor per år (jämför ägg för fyra kronor tjoget och smör fem kronor kilot).

Från 1922 blev radioprogrammen en viktig information i tidningen förutom många affärsnyheter från Uddevalla. Mode och husmoderstips blir en följd av kvinnans ökade makt.

Så kom en period av problem och minska annonsvolym . 1927 minskades utgivningen till två gånger i veckan.  Från 1928 ges tidningen ut av AB  Moderata Tidningens Tryckeri.  En liten bilaga som kallas Bohus-Dals-Västgöta Lantmannablad bifogasd tidningen med följetong, korsord och annonser med fokus på jordbruket.
Ny snabb press

1931 får tidningen en rotationspress och därmed nytt utseende. Tio gånger så snabb tryckning.

Patrik Perslow blir redaktör i slutet av 1930 talet  och nyheterna  flyttas till första sidan och idrotten får större utrymme.  (Patrik Perslow var redaktör för Trolllhättans Tidning kring 1960 där jag en tid var anställ och han styrde den tidningen med järnhand).

Bohus-Posten blir daglig 1944 efter en omorganisation och en högerstiftelse som ekonomisk och politisk garant.  Ungdomen får en särskild spalt i tidningen och annonsvolymen där till och med Konsum vill vara med.

Tidningen driver 1947 kravet på Europas Förenta Stater som en möjlighet medan det finns något att förena.  Kräver också att kvinnorna ska ut i förvärvslivet för att hindra import av utländska arbetskraft.
Gav upp 1948...

Upplagan ökade men ändå utkom sista numret den 30 november 1948. Höga omkostnader och få annonser låg bakom. Prenumeranterna får under nedläggningsåret Göteborgs Morgonpost som ersättning.
... men återkom redan nästa år

Men Bohus-Posten är seglivad och den 1 april 1949 kommer tidningen ut igen men nu som veckotidning.  Sex till åtta sidor och tidningen återskapar sin gamla profil med kvinnospalt och politik. Utgivningen ökar först till två dagar i veckan och sedan till tre.
Slut 1952

I maj 1952 går tidningen som nu också kallas Uddevalla Middagstidning över  till tabloidformat och den hålls vid liv över höstens val. Men så kommer det definitiva slutet med sista numret på nyårsafton 1952.
Ny ägare 1973 och ges ut på nytt

1973 köpte jag alltså bolag och tillstånd och gav ut några nummer på hösten i tryckt form till samtliga hushåll i Uddevalla.  Men resurserna saknades för fortsättning och nu har tidningen använts som mitt frilansbolag fram till i vår då jag tyckte tiden var mogen för en modern nättidning i all enkelhet.  Att en så gammal tidning med så skiftande öden kan läggas ner och återuppstå med jämna mellanrum är något av kulturhistoria i Uddevalla. Tiden får utvisa vad den ska innehålla.  Många av de gamla ideerna är säkert gångbara även idag även om en särskild kvinnospalt känns lite passe.  1926 års ideer som Harry Hjörne formulerade när han övertog GP som var konkursmässig  har inspirerat mig mycket. Hade förmånen att i många år arbeta nära honom på  huvudredaktionen i Göteborg och på nätterna skrev jag ”Små små ord av kärlek” som var hans egen spalt  efter diktamen. Det var en höjdpunkt i karriären att få sitta vid denna store mans fötter.  Dessa rader skulle påbörjas först efter midnatt för att vara skrivna samma dag tidningen kom ut och blev ett oerhört viktigt samtal med läsekretsen.  Han införde familjenyheter, nyheter från kyrkan och idrott. Just idrott var helt nytt och Handelstidningens chefredaktör  skrev i en syrlig kommentar: ”Så djupt ska aldrig Handelstidningen sjunka att vi skriver om idrott”.  
Framtiden - kulturarv att bevara

Föreningar brottas idag av stora svårigheter både ekonomiskt och sjunkande medlemstal.   Trots detta finns ett sjudande liv i många föreningar och Bohus-Posten kanske kunde vara en arena för dessa  ideella krafter. 

 Jag har fått kontakt med en rad innehavare av gamla aktier i Bohus-Posten.  Jag vill gärna ha fler som kan berätta om tidningen och  kan minnas.  Och jag vill också ha ideer om hur en modern Bohus-Posten kan komplettera de tidningar och tidskrifter som utkommer idag i Bohuslän.  Målet är att hålla denna tidning vid liv, ett kulturellt arv som ska förvaltas.  Låt oss hjälpas åt med detta.

Debatt är alltid aktuell och den var het på sin tid i Bohus-Posten.  Skriv gärna inlägg och svara på inlägg. 

Hör av Dig med mejl på karleric.magnusson@telia.com
Du kan skriva privat till mig där.

 

Vi är lata idag och vill skriva högst två rader på Facebook. 

Här är ett aktiebrev med tillhörande kupongblad och bolagsordning.
På många av de aktiebrev som jag fått kännedom är utgivna 1911 och storköpare är "Herr J L Lundberg Uddevalla". Vem är det?
Styrelsen i Bohus-Posten på den tiden (svårlästa namnteckningar) Ragnar Berger, Axel E Peterson, Anders Karlsson, Oscar A Beer och Joh Marquson
Någon som vet mer om dessa herrar?