söndag 26 oktober 2014

Finanskriser är inget nytt



Är det någon som känner igen sig?`
Dagens Industri listar idag fem värsta kriser och nog kan man hävda att historien upprepas och att omdömet hos makthavare inte är mycket bättre med tiden.  Vi gör om samma tragiska misstag gång efter gång.

Läsvärt i DI:
======================================

Sveriges fem värsta kriser

Uppdaterad 2014-10-26 10:03. Publicerad 2014-10-26 09:53
Ivar kreuger, Karl XII-statyn och Solstickan. Foto: TT
Den svenska återhämtningen efter finanskrisen dröjer fortfarande. Men dagens läge är ingenting jämfört med hur det har sett ut förr. Di listar Sveriges fem värsta kriser genom tiderna.
Karl XII struntar i statsskulden
Annons:
När Karl XII tar över tronen 1697 har Sverige upplevt en lång period av tillväxt. Men grannländerna har tröttnat på den svenska stormakten. Det nordiska kriget bryter ut år 1700 och varar i över 20 år.
Den nye kungen lånar allt han kan från utlandet för att finansiera sina krigståg. När det inte räcker byter han till 1700-talets svar på sedelpressen. De stora, otympliga penningplåtarna byts ut mot billigare kopparmynt.
”Resurserna utarmas rätt avsevärt i Sverige”, säger Olle Krantz, professor emeritus i ekonomisk historia vid Umeå universitet.
När kriget är slut är Karl XII redan död. Inflationen har skjutit i höjden, statsskulden har svällt och befolkningen decimerats. Indrivare, bland annat från Turkiet, reser till Stockholm för att kräva tillbaka sina pengar.
Under frihetstiden som följer görs flera försök att sparka i gång ekonomin. Men varken jordbruksreformer, handelstullar eller statsstöd hjälper när efterfrågan är för låg.
”Det blir ingen fart förrän långt in på 1800-talet”, säger Olle Krantz.
Den första riktiga bankkrisen
Fram till slutet av 1870-talet har de stora kriserna handlat om jordbruket. Men nu börjar industrialiseringen ta fart. Det ska investeras i järnväg – kanske lite för mycket.
Enligt Lennart Schön, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, leder överspekulation i järnvägsbyggandet till den första industriella krisen.
”Nu kommer den internationella konkurrensen i gång och priserna faller, bland annat på järnmalmen.”
Stockholms Enskilda Bank, grundad av A. O. Wallenberg, är en av de institutioner som satsat för mycket på järnvägsobligationer. När konkursen hotar får staten komma till undsättning med stödpengar.
”Affärsbankerna är bara ett par decennier gamla. Skulle en av de främsta aktörerna gå i konkurs skulle det hota hela bankväsendet”, säger Lennart Schön.
Handelshusen får inte samma behandling. En lång rad av dem går i konkurs, framför allt i Stockholm. Krisen öppnar därmed upp för att bankerna ska kunna ta över finansmarknaden under 1890-talet.
Det inte så glada 20-talet
Under första världskriget har inflationen varit hög. Det har varit bra för den svenska statsskulden som kunde betalas av billigt, men mindre bra när världshandeln kommer i gång och Sverige vill knyta kronan till guldet igen. Staten bedriver en aggressiv deflationspolitik.
"För att återgå till guldmyntfoten och den prisnivå som rådde före kriget ökas kronans värde. Det leder till kraftigt fallande priser," säger Rodney Edvinsson, docent i ekonomisk historia vid Stockholm universitet.
Priserna sjunker uppemot 40 procent inom loppet av något år på de viktigaste svenska exportvarorna. BNP sjunker under 20-talets första år men återhämtar sig ganska snabbt.
Värre är det med arbetslösheten. Bara inom industrin faller sysselsättningen med 15 procent.
”Den högsta arbetslösheten under 1900-talet prickas in då”, säger Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.
Kreugerkraschen
1930-talet var ett hårt decennium för Europa. Exporten sviktar och den höga arbetslösheten får sågverksarbetare att demonstrera i Ådalen 1931. Ändå ser Sverige ut att klara sig relativt lindrigt – tills en viss tändstickskung skjuter sig själv på ett hotellrum i Paris 1932.
”Kreugerkraschen symboliserar på något sätt hela den krisen”, säger Lars Magnusson.
Vid decennieskiftet är Ivar Kreuger en av världens viktigaste affärsmän. Genom börshandel i USA står han för en betydande kapitalimport till Sverige. Hemma ses han som en finansiell hjälte.
”Både Ericsson och SCA var Kreugers verk. Att han var den centrala gestalten på börsen råder det nog ingen tvekan om”, säger Lennart Schön.
Men när USA:s ekonomi dalar sinar pengaflödet. Kreuger sätter fart på en lånesnurra för att hålla i gång koncernen, först från utländska banker och sedan svenska. När Riksbanken lovar nödlån 1932 har Ivar Kreuger redan lånat 800 miljoner kronor – i dagens penningvärde över 23 miljarder.
Kreugers självmord blir en chock för den svenska marknaden. Konkurserna avlöser varandra, BNP sjunker och den redan höga arbetslösheten förvärras.
1990-talskrisen
Det glada 1980-talet slutar med ett fritt fall i den svenska ekonomin. Men det börjar redan 1985, när Riksbanken i sin så kallade novemberrevolution släpper alla regler kring hur mycket bankerna får låna ut.
Inflationen är hög och realräntorna låga. Kreditmarknaden går på högvarv. Sedan kommer skattereformen, där de tidigare generösa ränteavdragen minskar. Den kris som redan råder i Europa, med höga realräntor, knackar plötsligt på dörren.
Att kronan då är knuten till den så kallade ecu:n, en sorts föregångare till euron, hjälper inte. Internationella spekulanter, bland dem den mäktige George Soros, ser i stället sin chans att satsa pengar på kronraset.
”Hade man haft en flytande växelkurs skulle det inte ha blivit så kritiskt”, säger Rodney Edvinsson.
Det blir finanskris, bostadskris och valutakris på en gång. Sysselsättningen rasar med 16 procentenheter mellan 1990 och 1994. BNP sjunker med 5 procent. Lars Magnusson säger att det kan röra sig om den mest omfattande svenska krisen under 1900-talet.
”Om BNP sjunker under tre år kan man tala om en depression. Och det gör det faktiskt på 90-talet”, säger Lars Magnusson.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar