tisdag 3 december 2013

Bohusläningen samlar kraft??

Den här långa texten orkar ingen läsa förstås men läs vad du vill. Mina tidigare inlägg om pressens situation har visat sig ha ett mycket stort intresse. Läsarna är starkt engagerade i sin tidning.

Bohusläningen samlar kraft i en redaktion.
Så löd rubriken i Bohusläningen när man nyligen presenterade sitt nya sätt att arbeta. Tre reportrar ska bevaka hela Bohuslän och Orust och Färgelanda ska skötas från Uddevalla. Det krävs god fantasi för att kalla detta för kraftsamling.  Jo, möjligen är det maximalt utnyttjande av de allt snålare resurserna. Bättra hade ju varit att berätta sanningen rakt ut: Pengarna räcker inte, nu måste vi banta och när det ena sparbetinget efter det andra håller på att tömma redaktionen på medarbetare måste vi göra något.


Jag minns faktiskt från 1950 talet och framåt hur Bohusläningen hade dels en stor kader fasta medarbetare i de olika kommunerna och dessutom en ännu större skara som skrev vid sidan av annat jobb. En banktjänsteman var mycket flitig och skrev flera notiser varje dag. En båtbyggare på Orust blev en av de flitigaste extraknäckarna. Dessa hade ingen journalistutbildning och gjorde aldrig anspråk på att göra granskande journalistik som fick politiker eller tjänstemän att lämna sina jobb. Men man fick reda på vad som hände i närmiljön.
Sen kom en period då fler proffs utbildades och de ville inte ha konkurrens från byskribenter som fick allt mindre utrymme. Det ska vara utbildade journalister som skriver. Färre men bättre artiklar får man förmoda.

Geografin krymper

När tidningarna tvingas banta alltifrån stora Svenska Dagbladet och DN till små tidningar så märks det. Jag träffade ett par Öckeröbor häromdagen som klagade häftigt över att det område som tidigare varit ett kärnområde för GP inte längre får plats i bladet. Inga eller få nyheter härifrån sa de.  Stockholmstidningarna satsar på city liksom Göteborgs-Posten. Man skriver mest om Avenyn och centrala stan. Inte nyheter i gammal stil, sådana blir för gamla när tidningen tryckts. Man ser i Bohusläningen också ett samarbete mellan TT/ELA och Strömstads Tidning. Inte så konstigt men handlar om företag och miljöer som vi inte känner igen. Inte heller de personer som intervjuas känns bra i en lokaltidning.  Allt fler väljer bort dagstidningen i pappersformat. Inte bara ungdomar utan även äldre som jobbar hårt och kastar ett öga på nätet. Man hinner inte läsa de långa reportagen om livet på dagis eller vad som varit viktigt i veckan som gått.
Färre medarbetare får flera allvarliga följder. Duktiga journalister tvingas bort och orutinerade får ta över. Inte intressant läsning för den som vill ha kvalificerad journalistik.  Det blir tunn läsning. Mitt ämne under senare år, privatekonomi, handlar ofta i spalterna om självklara saker som att man bör amortera på lån eller spara en buffert.

Alla tidningar lika med TT

En annan effekt av besparingarna är att tidningarna köper texter från TT och reportage från Spectra.  Det blir samma text i alla tidningar och ingen anledning ha mer än en.
Redaktionerna griper också till gamla modeller som övergavs redan på 1960 talet. Hjälp av allmänheten.  Det förekommer även i de större tidningarna rapporter från allmänheten, mycket från föreningar som årsmöten och fester. Gärna med bild.Bohusläningen hade  t ex en stor artikel med två bilder från en pensionärsträff.  Detta vore otänkbart när bara journalister skulle skriva i tidningarna.
Ännu en metod när det saknas journalister är att dra upp bilder i storformat. Detta är en av de stora ändringarna som läsarna sett i Bohusläningen.  Nästan en helsida på en person och bara några rader text.  Rekordet slogs tycker jag när en SD-politiker hade hotats och fick en hel förstasida ungefär som en löpsedel. Vad tar man till när det verkligen händer stora saker. En jättebild på några sossar som varit på hembesök  ligger väl nyhetsmässigt på notisnivå. Nu två sidor!
Jag har studerat Bohusläningen noga senaste tiden  och funderat över både form och innehåll.  
Några funderingar:  Bilderna är orimligt stora. Bohusläningen har en av landets proffsigaste fotografer som kan motivera stort utrymme, men köpta porträttbilder på kändisar är onödigt.
Vilken funktion fyller en helsida med aktie och fondkurser idag. Det är gamla uppgifter när en ny dag börjat och jag tror få läser dessa tabeller. De intresserade vill veta mer än kurser som nyckeltal och då måste man antingen använda nätet eller någon affärstidning. Den som inte är intresserad läser abslut inte dessa tabeller. Detta säger jag tros att ekonomi är det som mest intresserar mig. Bättre vore då att analysera några bolag då och då. Läs Aktiespararen och Privata Affärer för att få tips. Sådant material kan köpas till rimlig peng.

Tillfälliga  nedslag

Med ett reportageteam på tre medarbetare i hela Bohuslän måste bygga på att någon läsare tipsar och så åker gänget ut och slår upp sitt reportage stort. Det är inte fråga om att bevaka kommunerna längre. Detta borde kunna sägas och få förståelse hos läsekretsen.
Gissar också att man satsar på att gräva och granska, sånt tar tid och är svårt att kombinera med kontinuerlig bevakning.  Förr i tiden var dagliga samtal med polis, kustbevakning och kommuner rutin. Aptiten på granskningar ökar givetvis när man kan göra avslöjanden som fäller politiker och tjänstemän. Det krävs dock sinne för proportioner här också.
Nu vill Bohusläningen ha hjälp från läsarna i sin tänkta granskning av skolan. Bra idé och ska bli intressant att se resultatet. Kräver skribenter som kan skolan. Jag bevakade skolfrågor på GP i många år efter tio års egen erfarenhet som lärare. Det var en styrka. Överhuvudtaget krävs större kunskaper idag. Hur kan man skriva om bolag och makroekonomi utan att kunna läsa en årsredovisning?  Vem skulle åta sig att skriva sport utan att känna till vad sporten går ut på?  Jag vet hur illa det kan gå, jag har i radio  refererat den enda brottningsmatch jag sett i hela mitt liv. Lyssnarna hade säkert roligt.
Bohusläningen måste väl ändå ha fyllt kassan rejält med alla de helsidesannonser från nyöppnade butiker i regionen.
Förstår fortfarande inte varför ägarna ger ut en veckotidning som kommer till samtliga hushåll och lockar till sig massor med annonser som borde funnits med i lokaltidningen.  Denna tidning tycks också växa sig stark och har en stabil annonsstock.
Kan det vara så att ett stort antal riktigt små tidningar på webben får ersätta lokalbevakningen framöver? Ett antal övertaliga journalister i Sverige har startat egna blad på en mycket lokal marknad. T ex Bjuvnytt.  Lilla Bohus-Posten kanske kan fylla ett sådant behov också. Vem bevakar hästpremieringar för att ta ett exempel från fordom.
Eller ska tidningarna ta betalt för nätupplagorna?  Återkommer till denna utveckling.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar