måndag 16 september 2013

Kyrkovalet ett lotteri

Informationen inför kyrkovalet var usel.  Många visste inte att det var tre val, många visste inte vilken grupp av de över 700 i landet man skulle rösta på och än mindre vilka det är som står på listorna.

Kyrkovalet som kostar miljoner att genomföra kan i många avseenden liknas vid ett lotteri.  Ute i Bohuslän var köerna till valurnorna långa på sina håll.
- Jaså det är tre val, det visste jag inte, sa Viola Johansson i Tanum t ex när hon stod vid bordet med valsedlar.
Några exempel.
Miljöpartister i Svenska kyrkan: Här uppräknas tio namn utan någon uppgift om vilka personerna är, var de bor eller vilka yrken de har.  Hur ska jag veta vem Monika Armini eller Mona Eriksson är. Jag känner dem inte och troligen är läget likadant för de flesta röstande. Numera talas det mycket om miljö i predikningarna så kanske miljöpartiet kunde passa där.
Centerpartiets stiftsfullmäktigelista är i detta avsende bra med hela 25 namn och där står både titel och bostadsort. Att ett betydande antal står som pensionärer säger inte så mycket förstås och så småningom blir vi ju alla pensionärer om vi får leva.
Fria liberaler FISK har namn och adress det räcker. Men vad innebär Fria liberaler. Hur ser en bunden liberal ut??
Frimodig kyrka är frimodig på många sätt. Inte minst förhoppningar om att få in många i stiftsfullmäktige. Enda grupp som har hela två sidor med namn, 30 stycken.  Men är det bara präster, prästfruar, diakoner, kyrkomusiker, församlingspedagoger, teologer och anställda i kyrkan som duger för Frimodig kyrka. Ska prästerna och de anställda styra över sig själva. En bra präst behöver inte vara en bra politiker.  Jämför med regionvalet eller landstingsvalet som det hette förr. Hur skulle väljarna reagera om det bara var sjukvårdsanställda på listorna?  Ett stiftsfullmäktige bör väl bestå av kyrkfolket, inte de anställda som egentligen borde vara diskvalificerade. I många ärenden får de anses jäviga och part i målet. När det gäller kyrkomötet är det ännu mera optimism i gruppen med hela 55 namn på  valsedelns bägge sidor.  Bra information om namn, ålder, yrke och bostadsort. Men fortfarande är det präster och anställda samt familjemedlemmar till anställda som står på listan.
Vänstern är blygsam med bar två namn till stiftsfullmäktige  och kyrkomötet, en skådespelare och en studerande, samma på båda listorna.
Öppen kyrka - en kyrka för alla. Låter ju perfekt men vem vill motsatsen. En stängd kyrka som är inte är för alla.
POSK  är obundna  och har 26 namn med namn, adress, titel och bostadsort.
Sverigedemokraterna har en präst på sin lista, annars de flesta yrken med.
Socialdemokraterna förutsätter att man känner till kandidaterna och bara landskapet finns med, Halland eller Bohuslän t ex
Men var ska man skaffa information om grupperna. Svenska kyrkans hemsida har bara uppgifter om hur själva valet går till tekniskt. Likaså i det material som gått ut med röstkortet. I övergripande beskrivningar vill alla ha en öppen kyrka för alla, människors lika värde och så vill man ha ett rikt gudstjänstliv och mycket musik, mycket ungdomsarbete och så ska man tänka på den som har det svårt och dessutom på miljön helst i hela världen.  Vem vill motsatsen?
Irritationen var stor på många håll efter vad vi erfarit. På Orust vägrade några rösta när de inte kunde får svar av valförrättarna. Dessa var ju inga gruppinformatörer.
16 åringarna tog valet som en rolig grej och hade ingen aning om vad de skulle rösta på, valde en lapp i högen som ett lotteri i en vallokal i Lysekil.  Många valde bara att rösta lokalt och såg det som meningslöst att rösta på något som de inte vet något om.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar