lördag 29 juni 2013

Bohus-Postens historia och framtid


Bohus-Posten tvingades  1952 ge upp av samma skäl som många tidningar idag, för lite annonser. Den hade då varit igång i olika skepnader i 42 år.  Efter 21 år köpte jag Bohus-Posten AB och det är alltså 40 år sedan.  Lagom att dra igång den med dagens moderna teknik. Och jag behöver din hjälp.

Här lite av tidningens historia. Uppgifterna bygger mest på uppgifter i boken ”Uddevalla som bok- och tidningsstad – människorna bakom…”  Utkom 1998 som ett projekt i Uddevallas 500-årsfirande. Denna bok rekommenderas varmt för läsning, innehåller många pikanta detaljer om innehållet i tidningarna.
Först lite kort om tidiga tidningar i Uddevalla.
Redan 1826 utkom Uddevalla Weckoblad och efter att ha bytt namn sju gånger lades den ner 1883. Sedan har funnits många tidningar som Bohus Läns Tidning med en särskild spalt från Norge och i tidningen gavs stort utrymme för dikter. I tidningen kunde man också läsa namnen på alla badgäster som kom från hela landet. 1849 ändrades namnet till Bohus Läns Nya tidning. 1853 ändrades det åter till gamla namnet Bohus Läns tidning.  Man kunde läsa om stort och smått även om den blivit liberal och ville vara den lilla människans försvarare.  När namnet blev Bohusläns Tidning  som skaffade korrespondenter på landsbygden och planerade en spalt med sjöfartsunderrättelser. Tidningen kräver också att Uddevalla ska bli residensstad.

Uddevalla Tidning utkom 1853 som veckotidning utan ansvarig utgivare eller redaktör men med rapporter från riksdagen och landsorten.

Tidningen Bohusläningen utkom  med sitt första nummer den 4 november 1878. En lång och spännande historia som berättas utförligt i boken.

Förbättrad annonsmarknad lockade till fler tidningsstarter Bohusläns Allehanda, Bohusläns Nyhets- och Annonsblad, Skärgården, Albert Anderssons Affärsblad, Uddevalla-Tidningen, Uddevalla Veckoblad, Bohusläns Tidning,  Bohusläns Nya Annonsblad, Uddevalla-Bladet .

In på nya seklet startades Bohus-Posten, Västerbygden, Uddevalla Posten och Uddevallaren förutom en rad annonsblad.

 

Bohus-Posten fick flygande start

Den december 1910 utkom första numret av Bohus-Posten sedan 300 aktieägare skrapat ihop erforderligt aktiekapital på 50 000 kronor.  Den trycktes på Uddevalla Trycker och redaktionen låg på Lagerbergsgatan.  Tidningen blev en viktig arena för debatten i valet 1911 och upplagan steg på ett år från 3500 exemplar till 6000.  Den store tidningsmagnaten Ture Malmgren hade försökt tiga ihjäl alla tidigare försök men denna framgång för Bohus Posten blev honom övermäktig.  Bohus-Posten som såg sig som samhällsbevarande vände sig i första hand till alla som inte gillade Bohusläningens frisinnade politik.

Tidningen ville ”verka för att hålla samman alla med tillgivenhet för sin fädernebygd, kärlek för hem och fosterland, arbeta för reformer, kämpa emot av radikaler framförda lösa hugskott och ovederhäftiga förslag som inte lätt kunna anpassas i verklighetens ram”. En moderat tidning om man vill översätta till dagens vokabulär.  Tidningen skulle hylla näringslivet och ha ett religiöst och sedelärande innehåll.

Tidningen tog också upp det av Bohusläns Allehandas drivna krav på att Uddevalla ska bli residensstad.
Fröding drack champagne

Innehållet var blandat med kungörelser, annonser och följetong på förstasidan.  Propagerar gärna för svenska varor. Tydliga rubriker inom olika områden gör tidningen lättläst. Man upprörs också över den demoraliserande smutslitteratur som saluförs  ”i en viss affär på Drottninggatan”.  Liberala möten refererades ofta spydigt med udden riktad mot Bohusläningen.  Även riksnyheter fanns med som t ex Frödings dödskamp, han varken äter  eller tar sin medicin utan uppehåller livet med champagne.  En rad artikelserier beskriver Bohuslän och där skildras  landskapet i gamla tider, jordbruk, badortslivet, ortsnamn, djurliv och kyrkor t ex.

Kring 1914 presenteras Nationalföreningen mot emigration och man uppmuntrar svenskamerikaner på besök att stanna i Sverige. 

Efterkrigstiden var ju svår för många och det togs upp kollekt i kyrkorna för arbetslösa vilket beskrivs som Uddevalla Tändsticksfabrik  måste göra driftsinskränkningar.  Spritsmugglingen längs kusten ökar och priser och löner sjunker. De dåliga tiderna skylls på åttatimmarsdagen.
Eget tryckeri och tätare utgivning

Bohus-Posten fick eget tryckeri 1918 med ny utrustning och kan ta emot även civiltryck. Vinsten ökar till 18 000 kr och utgivningen ökar till fyra gånger i veckan. Prenumerationspriset höjs till sju  kronor per år (jämför ägg för fyra kronor tjoget och smör fem kronor kilot).

Från 1922 blev radioprogrammen en viktig information i tidningen förutom många affärsnyheter från Uddevalla. Mode och husmoderstips blir en följd av kvinnans ökade makt.

Så kom en period av problem och minska annonsvolym . 1927 minskades utgivningen till två gånger i veckan.  Från 1928 ges tidningen ut av AB  Moderata Tidningens Tryckeri.  En liten bilaga som kallas Bohus-Dals-Västgöta Lantmannablad bifogasd tidningen med följetong, korsord och annonser med fokus på jordbruket.
Ny snabb press

1931 får tidningen en rotationspress och därmed nytt utseende. Tio gånger så snabb tryckning.

Patrik Perslow blir redaktör i slutet av 1930 talet  och nyheterna  flyttas till första sidan och idrotten får större utrymme.  (Patrik Perslow var redaktör för Trolllhättans Tidning kring 1960 där jag en tid var anställ och han styrde den tidningen med järnhand).

Bohus-Posten blir daglig 1944 efter en omorganisation och en högerstiftelse som ekonomisk och politisk garant.  Ungdomen får en särskild spalt i tidningen och annonsvolymen där till och med Konsum vill vara med.

Tidningen driver 1947 kravet på Europas Förenta Stater som en möjlighet medan det finns något att förena.  Kräver också att kvinnorna ska ut i förvärvslivet för att hindra import av utländska arbetskraft.
Gav upp 1948...

Upplagan ökade men ändå utkom sista numret den 30 november 1948. Höga omkostnader och få annonser låg bakom. Prenumeranterna får under nedläggningsåret Göteborgs Morgonpost som ersättning.
... men återkom redan nästa år

Men Bohus-Posten är seglivad och den 1 april 1949 kommer tidningen ut igen men nu som veckotidning.  Sex till åtta sidor och tidningen återskapar sin gamla profil med kvinnospalt och politik. Utgivningen ökar först till två dagar i veckan och sedan till tre.
Slut 1952

I maj 1952 går tidningen som nu också kallas Uddevalla Middagstidning över  till tabloidformat och den hålls vid liv över höstens val. Men så kommer det definitiva slutet med sista numret på nyårsafton 1952.
Ny ägare 1973 och ges ut på nytt

1973 köpte jag alltså bolag och tillstånd och gav ut några nummer på hösten i tryckt form till samtliga hushåll i Uddevalla.  Men resurserna saknades för fortsättning och nu har tidningen använts som mitt frilansbolag fram till i vår då jag tyckte tiden var mogen för en modern nättidning i all enkelhet.  Att en så gammal tidning med så skiftande öden kan läggas ner och återuppstå med jämna mellanrum är något av kulturhistoria i Uddevalla. Tiden får utvisa vad den ska innehålla.  Många av de gamla ideerna är säkert gångbara även idag även om en särskild kvinnospalt känns lite passe.  1926 års ideer som Harry Hjörne formulerade när han övertog GP som var konkursmässig  har inspirerat mig mycket. Hade förmånen att i många år arbeta nära honom på  huvudredaktionen i Göteborg och på nätterna skrev jag ”Små små ord av kärlek” som var hans egen spalt  efter diktamen. Det var en höjdpunkt i karriären att få sitta vid denna store mans fötter.  Dessa rader skulle påbörjas först efter midnatt för att vara skrivna samma dag tidningen kom ut och blev ett oerhört viktigt samtal med läsekretsen.  Han införde familjenyheter, nyheter från kyrkan och idrott. Just idrott var helt nytt och Handelstidningens chefredaktör  skrev i en syrlig kommentar: ”Så djupt ska aldrig Handelstidningen sjunka att vi skriver om idrott”.  
Framtiden - kulturarv att bevara

Föreningar brottas idag av stora svårigheter både ekonomiskt och sjunkande medlemstal.   Trots detta finns ett sjudande liv i många föreningar och Bohus-Posten kanske kunde vara en arena för dessa  ideella krafter. 

 Jag har fått kontakt med en rad innehavare av gamla aktier i Bohus-Posten.  Jag vill gärna ha fler som kan berätta om tidningen och  kan minnas.  Och jag vill också ha ideer om hur en modern Bohus-Posten kan komplettera de tidningar och tidskrifter som utkommer idag i Bohuslän.  Målet är att hålla denna tidning vid liv, ett kulturellt arv som ska förvaltas.  Låt oss hjälpas åt med detta.

Debatt är alltid aktuell och den var het på sin tid i Bohus-Posten.  Skriv gärna inlägg och svara på inlägg. 

Hör av Dig med mejl på karleric.magnusson@telia.com
Du kan skriva privat till mig där.

 

Vi är lata idag och vill skriva högst två rader på Facebook. 

Här är ett aktiebrev med tillhörande kupongblad och bolagsordning.
På många av de aktiebrev som jag fått kännedom är utgivna 1911 och storköpare är "Herr J L Lundberg Uddevalla". Vem är det?
Styrelsen i Bohus-Posten på den tiden (svårlästa namnteckningar) Ragnar Berger, Axel E Peterson, Anders Karlsson, Oscar A Beer och Joh Marquson
Någon som vet mer om dessa herrar?



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar